jobb

Min lilla Astrid på utflykt


Jag sitter nu vid datorn och borde förbereda mig för sängen för jag är så trött så ögonen går i kors, men jag jag ville bara skriva några ord om jobb. Kul ämne va?

Jag har ju haft en 25% tjänst som personlig assistent till en kvinna här i min lilla håla, men varje sommar reser hon iväg och kommer inte hem igen förrän i September - så då har jag uppehåll i min tjänst kan man säga. Idag när det var sista badturen för denna gången så kände jag att det kommer vara så himla skönt att slippa allt vad det innebär, för denna turen sliter så enormt på mitt tålamod och jag är oftast arg och retlig när den är över. Själva badandet är OK, men det är av & påklädning + den väldigt hatade tvagningen i duschen som tär på mig! Fy vilket meck!!!

Som min jobbsituation ser ut just nu med 2 jobbställen till där jag är timvikarie så hoppas jag att hösten ska låta nya vindar vina och föra med sig en mer permanent anställning på något ställe. Det finns eventuellt en tjänst på kanske 60% till hösten som jag kanske kanske kommer bli erbjuden. *hoppas hoppas hoppas*
Det skulle vara så skönt att ha en tjänst, att ha ett schema, att ha en planerbart liv!!!
Nu så tar jag vecka för vecka liksom... ingen koll alls, allt bara flyter ihop och min kalender är dn som dikterar min vardag! Phu! jag ill ta tillbaka kontrollen och de lediga dagarna på riktigt känner jag. Vecka 33 får gärna komma snart- eller iaf beskedet om vad som händer då, om jag fortsätter på timmar eller blir anställd! Jag vill veta NU NU NU ((sa hon tålmodigt)

Det bästa med denna tjänsten är att det är natt, att det gör så att jag kan hålla lilla Astrid från dagis lite till. Med mycket pussel så ska vi nog klara oss fram till 3-4 årsåldern hoppas jag. MEN jag måste nog ta mig till öppna förskolan eller nått så hon får lite "barnvana"
Med två såpass stora syskon så är hon ju lite bossig och vildsam kan jag tycka. Dom tål ju en hel del och sen så är dom så "snälla" att hon får typ det mesta hon vill av dom :) Det har ju skapat ett beteende som säkert finns i hennes natur ändå, men med allas hjälp så har hon liksom inte tränats direkt i att inte få som hon vill. Sistingen blir en bortskämd unge har jag alltid hört... jag fattar varför nu! Servad till max av syskon och föräldrar- hahahhahaha

Jag vill så gärna ha ordning och reda i livet och om jag kan få en fast tjänst nattetid så skulle det vara TOPPEN!!! Helst vill jag väl jobba natt på gruppbostaden här i Fritsla men man kanske ska vara nöjd med det som erbjuds :)

NU ska jag sova - men jag slänger med en bild på mitt minsta troll. Hon är så söt!! <3

Morognstund...

...känns mer som den har en död råtta i min mun mer än att jag skulle finna något guld eller gyllende i min tillvaro här och nu... ZNARK!!!

jag är så himla trött men ska vara på jobbet om 30 minuter så jag borde inte skriva här utan äta och klä på mig- OCH borsta tänderna!!! Vissa dagar här värre än andra när man vaknar och denna känns hemsk, både på andedräkten och viljan att röra sig den minsta lilla millimeter.

Ha en bra dag alla underbara!

(jag hör kossorna nere i svängen som vrålar! De verkar minst lika morgontrötta och protesterande som mig!!)

Oj, det händer inte att jag är här inne så ofta....

Tiden springer iväg, det är mitten av MAJ 2011 och jag insåg att "Men hallå, jag har ju faktiskt en blogg som jag har övergivit!"

Livet tar upp all min tid, det är barnen och familjen, jobb och ämbeten - ja livet helt enkelt. Jag har till och med svårt att få tid till att göra inlägg på Facebook nu för tiden. Skillnaden mellan mig för ca 14 månader sedan och den jag är idag är som natt och dag. Självklart har jag fortfarande ont! Jag har ju trots allt en kronisk smärtsjukdom, men med medicinen är det genast himla mycket bättre än vad livet var utan den :)

I Torsdags fyllde min lilla bebis 1 år...
Hon är inte en bebis längre. Hon är stor. Hon går. Hon är bestämd och ha ren stark vilja! Full fart hela dagen och jag har svårt att hänga med emellanåt, men hjälp vad ljuvlig hon är!!! Hon var värd varje minut av smärta och lidande. Varenda minut!

Jag har ju tagit tag i min jobbsituation lite och är timvikarie på två ställen, fast 25% på ett annat och nu i sommar har jag två sommarvikariat! Det blir inget sommarlov för Medina inte. Trist för familjen kanske men jag får tänka på vad det bär med sig efter sommaren. Hur det kan löna sig att visa framfötterna nu och ställa upp så gott man kan - för det kan komma erbjudanden när man visar sig pålitlig och arbetssam! har jag tur så kommer hösten föra med sig en fastanställning. Det finns två eventuella möjligheter som jag hoppas hoppas hoppas på!!!
Men först våren och sen sommaren! Sen får vi se!

Nytt för oss, eller för Alice, är att hon har fått väldigt dålig syn på sitt vänstra och enda fungerande öga. Hon fick glasögon för ca två veckor sedan. Dom har redan gått sönder en gång :) Skönt att vi tog extra försäkringen!!!
Hon har 60% syn på sitt enda öga, så det är inte så konstigt att ungen ser ut som en blåmögelost med alla sina blåmärken. För bara några dagar sedan galopperade hon med pannan först in i trappräcket på utsidan. Är just nu helt grön i pannan dör smällen tog i... och nu fattar jag ju hur dessa saker går till! Hon med ett öga ser inte ens med det hon har... ett tunnt stålräcke försvinner väl i hennes suddiga värld och då *PANG* så smäller man huvudet in i det.
Stackars lilla tjejen vad hon slår sig flera gånger varje dag. En liten liten minskning har vi fått med glasögonen men de har inte kunnat ge henne den starka styrkan hon behöver - det måste ske gradvis. Så nu har hon +1.75 och ska ner till +4,5.
Det blir dyrt dyrt dyrt!!!
men älskar sina brillor, hon är snygg i dom och det är allt som jag tycker spelar någon roll. Jag hatade mina första glasögon och de "gick sönder" ganska så snart! Alice kommer aldrig vilja pajja sina glasögon, de är Hello Kitty bågar och hon är överlycklig över dom!


Albin har äntligen fått kontakt med Habiliteringen i Borås för att vi ska få hjälp med lite småsaker, han kommer antagligen få avslag på våran ansökan om LSS assistanstimmar, men det ska vi överklaga (råd från handläggaren) och sedan så ska jag snart ha telefontid med Försäkringskassan angående Vårdnadsbidrag för hans Asperger. Det händer grejjer.

Edward jobbar på som vanligt, fullt ös på alla plan. Han är en klippa i alla lägen!!! <3

Så, det var min uppdatering det... återkommer om typ.... några månader?

Hur bebisen blev stor

Jag har blivit lite chockad av insikten att min lilla bebis som jag offrade så mycket för att få inte längre kan kallas för bebis. Hon är snart 9 månader gammal och har en utveckling i rasande fart. Jag som tidigare var orolig över att hon var lite sen i sin utveckling då hon visade NOLL intresse för att vilja krypa eller ta för sig... Hon var nöjd med att sitta i sin babysitter och bara vara och roas av allt som hände omkring henne...
Det har ändrats inom loppet på bara några veckor. Det började med att hon blev säkrare på att sitta själv på golvet, sen när hon välte så lyckades hon fort värja fallet med att ta sig runt på mage, vilket in sin tur ledde till att hon försökte ta sig fram...
Tyvärr så använde hon bara armarna vilket blev till ett bakvänt resultat- hon tryckte sig bakåt helt enkelt och blev alltid vansinnigt arg när det inte gick som hon ville.
Vips en dag så fattade hon och började ta sig upp på händer och fötter i en slags krypteknik som såg rätt så rolig ut :) Bara någon dag efter detta så kröp hon och någon dag efter det så drog hon sig upp till stående och det bästa hon vet nu är att gå omkring när man håller i hennes händer...
Jag som hade en slags romantisk dröm om att hon skulle vara bekväm och kanske börja krypa om några månader och börja gå först efter hon fyllt ett kan glömma detta direkt.
Hon lurades helt enkelt med att vara lugn och nöjd i ca 7.5 månader och exploderade i upptäckarvilja mellan 8 och 9 månaders ålder...
Jag tror att hon kommer börja gå utan stöd om några månader, inte alls sen utan bara lite senare än sina syskon.

Albin gick själv runt 9,5 månaders ålder
Alice gick själv runt 10-11 månaders ålder
Nu återstår det och se när Astrid knatar iväg utan oss

Hon charmar oss på alla möjliga sätt och är väldigt gosig av sig
Hon har en stor kärlek till mjuk-djur och kuddar och täcken som hon gosar in sig i
Kramar och pussar delas ut till både syskon o föräldrar

Hon har ögon som alla bara älskar, och hon vet hur man ser blyg ut för att övervinna allas hjärtan, hon kommer bli farlig i tonåren kan jag lova :)

Oftast glad och pratig, social och sällskapssjuk och med bus i blicken fyller hon min dag till bredden med händelser. Hon fullkomligt "avgudar" sina syskon och saknar dom när dom är i skolan och på dagis på dagarna.

Lilla Astrid förgyller våra liv och alla i familjen älskar denna vackra flicka som vi offrat så mycket för att få till oss. Att hon redan är snart 9 månader känns overkligt och man inser att varje dag är värdefull och måste tas tillvara på allra bästa sätt.

Jul, nyår och livet

Länge sedan jag skrev något nu, förr när man satt fast i en säng och inte hade så stora krav på sig, ja då kunde man klämma fram inlägg efter inlägg... men nu när man har lite mindre ont (väldigt lite nu i kyliga tider) och har kravet av hem och hus och barn på sig.... ja då är det ett litet inlägg på facebook lite då och då- mer hinns inte med.

Men nu ska jag stjäla mig lite datatid och uppdatera lite.

Vi firade gemensam Karlssonjul i år i Mölndal vilket alltid är trevligt. Barnen fick massor av julklappar och jag är glad att vi såg till att de fick sånt de verkligen ville ha för barn i åldrarna snart sex och sju år gamla blir ju så besvikna om det inte blir saker från önskelistan! I år så fick jag pengar av gammelmormor att köpa för när jag var i Ullared vilket var toppen. Hennes julklappar blev superbra och hon slapp ge sig ut på isiga vägar för att lämna dom till oss. Klart att några klappar hade hon fixat själv och dom vi fick barnen i efterhand vilket var en bonusjul som dom verkligen gillade! Nu är ju inte julen enbart julkapparna, eller hur?

Vi hade en jättefin stund tillsammans allihopa och läste julevangeliet och njöt av att känna julens sanna anda en stund. Julen i övrigt i år var väldigt "laid back" och lugn vilket var sååååå skönt. Jag upplevde bara stress i mina försök att lämna ett rent och fint hem innan vi åkte iväg och detta var rätt så tufft på kroppen så jag kom ju kanske inte fram i bästa skick, men eftersom jag är ett proffs på att håla masken så gick det hela rätt OK tror jag.

När vi njutit av gemenskap och familjemys i 6 daagar så packade vi in allt i våran extemt knööökfulla bil och åkte hem till vårt iskalla hus. (vi hade vart smarta och sänkt värmen medan vi var borta vilket kanske blev lite för mycket kallt och kanske inte något spar alls med tanke på vad vi fick göra för att värma upp huset igen :)

Nyårsafton var lika lugn och skön den. Vi hade blivit inbjudna till vänner och det var härligt att komma och få god smarrig middag (grillat kött och potatisgratäng), ha trevligt sällskap, lekande barn, grevinnan och betjänten, smälla lite smällare, äta äta äta.... sen när klockan var sent i barnens ögon mätt så åkte vi hem... DÅ gick barnen in i en slags andra andning, vi poppade popcorn och ladda med StarWars II och gosade ihop oss under täcken i sofforna. lagom till TOLVSLAGET så pausade vi filmen, skålade in det nya året, tittade på alla fina fyrverkerier utanför vårt fönster.... sen "pausade vi upp" och myste vidare i kampen mellan de goda och onda! perfekt nyårsafton!!!

Om en vecka börjar vardagen igen med skola, dagis och allt som hör till.... Jag skulle vilja pausa denna tillvaron lite till.... men vet itne hur jag ska bära mig åt för att få det att gå ihop. Vet någon vart pausknappen på livet sitter? meddela mig om ni hittar den!

JO, jag kollade även på HarryPotter filmen under julhelgen - superbra!
Första gången jag INTE var helt besviken efter filmen var slut, nice!!!

NU ska jag ta mitt gnälliga huggtandsbarn (japp - hörntänderna i överköken är på väg ut..... FÖRE de andra tänderna som ska sitta i mitten!!!) och se om vi kan få henne att sova snart *hoppas hoppas*

Första, andra, tredje, fjärde, femte...

... hur mycket kan en liten flicka kräkas på 8 timmar? Magen är egentligen tom men kroppen verkar tömma sig nerifrån... ser ut som tarmgegga nu. Jag som är SÅ himla känslig för spyor har verkligen testats här i natt!

Nummer fem hamnade på golvet nedanför och under hennes säng... Hon hade bara en timme innan krypit in och lagt sig i sin egna säng istället för den obekväma och lite intryckta madrassen på dasset. Eftersom hon hade vart spyfri i ca 2,5 timmar så tyckte jag att hon nog var "klar" nu... men icke icke - kaskader av gegg letade sig upp och nu efter att jag fått spraya alla korgar med leksaker som bor under sängen med spray-sprit, skrubbat av sängen, golvet och väggarna samt tagit bort alla alla leksaker, mattan och kläder som låg nedanför sängen när allt kom ut så känns det lagom tungt att se henne nybadad och nedtryckt på den där lilla böjda madrassen på toan igen... Min lilla lilla tjej mår verkligen inte bra! Jag lider med henne!

Skönt att Edward var hemma nu för självklart vakade Astrid (Som sov bredvid mig på den tillfälliga madrassen på golvet) och blev ledsen och grät och grät när jag susade runt med Alice för att få henne ren och varm innan jag tog uti med hennes rum.
Hur gör dom som är ensamstående med fler barn när sådant här händer? Korta stunder- FINE, men jämt??? Nej tack...

Nu ska jag hitta några minuter sömn till, stackars Albin blev väckt men jag tror att han har somnat om igen *hopppas hoppas*
Alice sover nu igen och Edward och Astrid sover nere i "min" säng
Bara jag kvar

Zzzzzzz

Nattsudd med spyor och julgranskulor...

Här sitter jag på hallgolvet på övervåningen... bredvid mig in på toan, på en inknökad madrass i skålformad stil ligger min lilla Alice nerbäddad bredvid toaletten redo att bara kuna sätta sig upp för eventuella kommande spyattacker. Hon har kräkits tre gånger redan, varav en var på täcket med mera.... suck!

Jag har lagt ut en madrass för mig med här bredvid henne... men hallen är rätt så liten och trång så jag ligger delvis under barnens julgran och har två grenar som är rejält retsamma med hur dom sticks.... för att inte tala om den envetna grankulan som hänger direkt över mig när jag lägger mig ner.... riskerar att inhalera den om jag väl somnar med ansiktet åt det hållet :)

Jag tycker så synd om min lilla Alice. Vart kan hon ha fått magsjukebacillerna ifrån. Vi har bara vart inne hela dagen, igår var vi visserligen i kyrkan och efter det var vi på middag hos bekanta... finns över 100 personer som kan ha delat med sig av sina baciller... Usch, stackars vem det nu är, för den ligger väl och mår pyton just nu med kan jag tro. Jag hoppas verkligen att det stannar med Alice, för vi har ju två barn till som kan bli smittade. Jag ser helst inte att Astrid som nu är 7 månader får det! Nu spyr hon mycket redan som det är - så jag skulle kanske inte se skillnad på om det är hennes vanliga kaskader eller magsjukan? Hmmm och idag har hon faktiskt haft stinkiga blöjor bra mycket mer än vad hon brukar! Hon kanske redan är smittad? vad vet jag? Nada som vanligt :)

Åh vad störig den där julgranskulan är! Jag stöter i den HELA tiden!!! *Morr*

Ska lägga mig ner en stund så att jag är lite utvilad när nästa attack kommer... det värsta jag vet är att spy... för att inte tala om doften av spya... Blääää Vad man gör för sina barn, man trotsar sina största rädslor med ett lugnt leende (spindlar), man äter det dom inte gillar på tallriken (lök, paprika, - grööönsaker i övrigt), man är vaken trots man är supertrött och lite småsjuk själv enbart för att finnas till hand när de behöver en....och även när det gäller sånt man i vanliga fall aldrig skulle klara av att göra för någon annan. Ja, att vara förälder sätter verkligen världen på sin spets, det går itne att vara EGO när man är mamma, fast man ska inte utplåna sig själv heller... hmmm hur hittar man balans? Nej, nu ska vi inte bli djupa, inte nu - jag måste vara på hugget när nästa kaskad av tidigare tuggad mat vill landa i våran toa! Tjohoo!!!

Harry Potter och andra filmer

NU är jag bra sugen på att se Dödsrelikerna del 1, den släpps snart, biljetterna går att reservera.... Eftersom jag sitter fast i bokserien "wheel of time" så hinner jag inte läsa om alla HP böckerna innan... men filmerna kan jag ju plöja innan det är dags att gå på bio- yay!!!

Vem vill gå på bio med mig när det bär sig av??? Anmälan mottages skriftligen antingen här, på Facebook eller genom min mail. Hahahahahahaa Såg också att Eclipse finns att hyra nu på Hemmakväll. Det innebär ju att man kan beställa den då med ju!!! Är det regnet, rusket och den viiiinande vinden utanför som gör mig så filmsugen? har även ett starkt sug efter att plöja alla 6 StarWars filmerna, men det är Albins fel... han andas, lever, spelar, pratar och är StarWars varje vaken timme på dygnet. Jag har inte sett trean ännu, man vet ju vad som händer, men att se den är ju egentligen ett måste. Edward drog på bio utan mig när den gick på bio... snyft. Sen har det inte blivit av att jag sett den - det är ju dags nu kanske.

Hösten skapar verkligen ett filmsug. Jag vill ha popcorn och bra film nu!!
Borde gå och sova.... så mycket man borde.... ska se vad jag har i filmbibblan här hemma =)

Skrutt och bajs

Är trött, sur och inte alls på humör idag.... har ont till max trots medicin men jag har ju lärt mig att pissigt väder ger mig mer värk.... och idag är det grått och pissigt om något!!

Kan man sätta sina barn på paus i några timmar? vet någon vart pausknappen sitter...?
Jag behöver bara ha en liten liten stund där jag får falla ihop i en blöt hög och vara avdomnad någon timme- eller tre....

Dagar som dessa vill jag inte ha min skruttiga Fibromyalgi, jag vill bara vara själv med bara mig och inte ha en massa ansvar.... synd att verkligheten inte alltid går ihop med dessa diffusa små önskningarna som behövs lite då och då =) Att man sedan är ensam med tre barn fram tills på Onsdagkväll känns ju inte toppen just i skrivandets stund- återkommer senare om det blivit bättre då

Blääääää

Bästa Alicen

Idag har Alice vart på vårdcentralen för hon har under lång tid haft problem med magont och illamående. Förra hösten kollade dom upp laktos och glutenallergi men fann inget, men nu ska dom kolla gluten igen + en massa andra grejjer. Dom tog 4 rör med blod från hennes lilla kropp, + att dom tog urinprov och jag har idag på kvällen även grävt i avföring =) Hon skulle lämna in bajsprov, två olika.


Det var intressant men vad som är ROLIGT med hella detta är hur Alice har skött det hela. PÅ VC när doktorn klämde och kände på henne så satt jag kvar på stolen när hon gick och la sig på britsen- det gick bra. Hon är kavat min tjej!! Sen inne på Labb så skötte hon sig bättre än man någonsin kan önka sig, avslappnad och underbar medan de fyllde rör efter rör... När det var klart skämtade hon om att hon hade suttit och undrar över varför dom aldrig stack in nålen och så var det plötsligt klart!!!! *Goingtjejen*
Länge leve Emla!!!

Nu på kvällen när hon behövde bajsa och den lilla klutten hamnar på pappbrickan vi fått med oss så är hon med när jag tar fram de olika provtuberna/stickorna. När jag öppnar den med en liten spade på pinne i locket säger hon snusförnuftigt "Mamma- det skulle ta tre skedar och lägga i röret, det minns du väl?" Jag fnissar inombords men nickar och tar lydigt tre skopor bajs och stoppar in i röret... Sen kommer den med en bomullstuss på... "Mamma... du skulle gegga runt i bajset med den så att den är helt täckt..." *fniss fniss* "Ja Alice, jag ska"

Min lilla tjej är så stor. Vilken annan femåring hade över huvudtaget kommit ihåg hur man skulle göra med de olika testerna och ens sett skillnaden på de två?? Jag äslkar min världens bästa Alice!!


För fem år sedan så hon ut så här och var min lilla gobit!!! Nu är det Astrid som är liten och go... snart är det hon som är fem och ger mig råd och förmaningar precis som storasyster Alice har lärt henne...