onsdag 31 mars 2010

Lever Än

Har inte vart här inne på ett tag... ska alldeles strax bli upphämtad av H.M som ska köra mig till tågstationen i Borås för jag ska ner till kusinvitamin Bea över påsken. Kommer bli intressant...
Jag mår ju inte direkt bättre nu än vad jag gjorde för några veckor sedan så jag hoppas att jag kommer vara trevligt sällskap :)

Märkte tydligt när jag höll på att packa att jag har ingen hjärnkapacitet kvar efter alla dessa sömnlösa smärtfyllda månaderna... jag har ingen aning om vad som finns i väskan :) hahahahaha

Nu ska jag stänga resväskan och börja förbereda det sista
Wish Me Luck!!!
över 4 timmar på ett tåg... AAJ....

fredag 26 mars 2010

JA!!!

Igår hade jag min första ensamma natt i huset. Måste säga att när jag låg i badet så lät det som om det var någon mer i huset... gissa om min puls ökade med 100%. Låg blixtstilla och lyssnade i säkert 10 minuter... Kom till sist fram till at huset är gammal, det rör på sig och att jag skulle bada vidare... men jag kunde inte riktigt släppa känslan av att jag inte var helt ensam...

Självklart var dörren låst, men jag hade inte larmat huset så när jag kom ner så blev det gjort i ett nafs. Väl i säng så låg jag där som vanligt med värkande kropp, som nu även var mörbultad av zonterapin :) Efter 1,5 timmar gick jag upp och öppnade sovrumsfönstret... vilket jag hade diskuterat fram med mig själv skulle vara ofarligt eftersom det har en hasp... ett sånt där lås på sig... Jag hittade min lösning!!! Den svala luften fick mig till sist att somna!!! OCH jag var bara uppe på toaletten 3 ggr i natt!!! (annars blir det något besök i timmen!) Temperaturskillnaden mellan sovrum och resten av huset var rätt markant... Så i natt ska jag testa "öppna-fönstret-metoden" igen! Jag vakande vid 10 men lät mig somna om några ggr för att riktigt ge kroppen allt den ville ha... skönt!
Så... därför heter detta inlägget "JA!" För natten var bra i den mån mina nätter kan vara bra!

onsdag 24 mars 2010

Klappar mig själv på axeln...

Min man skriver i en blogg som han sällan har tid att skriva på, men för ett tag sedan skrev han en hyllning till mig och det jag gör/ går igenom...
Jag läste den DÅ men idag (nu) när jag satt och läste runt på olika bloggar så läste jag den igen och blev så glad över det han skrivet om och till mig...

Så för att ge mig själv lite uppmuntran och en rejäl klapp på axeln så delar jag med mig av det hans skrev till er... igen... :)

Klicka här: Edwards blogginlägg om mig

Det VÅRAS för VÅREN!!!

Vilket härligt väder det har varit idag!!
Nej, solen har inte lyst från en klarblå himmel men den har anats bakom en molnvit himmel och det har vart 7°c i luften- YAY!!
I morgon ska det tydligen bli upp till 13°c så då ska jag allt njuta... och man tur så blir det lite solstrålar då med!

Snön smälter sakta bort, den är ju helt borta än men jag tror att morgondagen kommer nog göra en hel för att jobba bort det MESTA av det som ligger kvar.



Min gamla saab som har vart helt begravd i snömassorna i vinter har hittat fram, jag provkörde den in till Kinna idag- den går hur bra som helst! Borde ge den ett namn som visar vilken kämpar bil det egentligen är!! Inte körd alls på över 7 månader och efter att ha fått laddat batteriet så går den som en klocka - NICE!

Jag satt på trappan en stund, med öppen dörr bakom mig... i solen... Mmmmmm Om man blundade och låtsades som om man inte alls frös lite om sina barfota-fötter så kunde kan man nästan (*nästan*) inbilla sig att det vi var längre komna än slutet på mars... fåglarna kvittrade och var lyckliga i träd och buskar och när vinden stod stilla så värmde solen på kinderna...
Kan det bli bättre??

OM mitt kejsarsnitt blir i vecka 20 i Maj så är det inte sååå långt kvar nu... eller jo, det är det väl och de sista 4 veckorna är ju de hemskaste... men 9 veckor.... det kan susa fram - eller hur?
Kan man hoppas på den 17 Maj så att man är hemma från BB till Pingst?? Låter perfekt tycker jag i alla fall :) 5 så fall är det 8 veckor och 5 dagar kvar- Hahahahahahahaa

Jag har plockat undan de mest varmaste vinterkläderna som inte är packade för fjällen så nu ser det rätt fint ut i hallen... det mesta ska ner i källaren för att tvättas innan det packas undan igen så en hel del jobb för att få undan det finns ju kvar... Sedan ska väl något av det läggas i "säljas-högen" för att hamna på nätet till hösten... Detta med att rensa och sälja ÄR ett deltidsjobb- sluukar tid!!! Men jag är glad för varje slant som åker in på det redan tomma kontot! Då först känns det värt det :)

I morgon ska jag klippa mig. Hos en frisör... alltså i en salong!! DET har jag inte gjort på år och dar. Oftast så har jag klippt mig själv, eller så Ed's lillasyster Josefine gjort det... och några ggr har en tjej från "jobbet" fått sätta saxen i mitt hår... Men nu, nu ska här slås på stort! Nej inte alls- det ska bara toppas + att jag nog kommer köpa mig en inpackning av dunder-kur-slaget för eftersom jag ligger så mycket på mitt hår och badar varje natt... ja, man kan säl lugnt säga att håret aldrig varit så risigt som det är nu pga denna fina behandlingen jag har gett det i 7 månader nu...

Mycket händer i morgon...
* Zonterapi
* Klippning
* Mat-handla
* Vinka hejdå till familjen som åker till Tärnaby...
* Posten för att skicka paket...

Hoppas jag får sovit nått i natt då!! Annars blir detta tufft!!!

NU ska jag kura ihop mig en stund så jag orkar kvällen :) Lät väl lustigt... får vila för att orka med kvällen... hahahahaha

måndag 22 mars 2010

Anonym

Jag har någon som följer min blogg som har skrivit kommentar till mig, och om det är från en och samma person vet jag inte men om så ej är fallet så har jag två "Anonym" personligheter som vill med en kort mening få mig att veta att kyrkan jag är medlem i har fel.

Snälla Anonym.
Jag uppskattar dina försök till att få mig "på bättre tankar" men jag är rätt så nöjd med mina val i livet just gällande kyrkan och religion. Jag hyser inga agg till någon annan kyrka utan anser att det är genom vår fria vilja som vi väljer och om mina val i dina ögon är "fel" så får det vara så.

Detta är en privat blogg som kan läsas av alla, en blogg om mitt liv, mina tankar... Jag väljer vilka kommentarer jag publicerar under min inlägg eller ej och jag har valt att inte ge mig in i den här fajten med att kommentera andras religiösa tillhörighet för det är inte därför jag bloggar... jag vill inte ha något negativt käbbel eller så om min tro eller min kyrka... Jag hoppas att detta ska respekteras.

Tack för lyckoönskningarna angående det barn jag bär, dom tar jag tacksamt emot och hoppas att du som kallar dig Anonym kan lämna ämnet om religion som en sak att peka på eller vilja rätta när du i framtiden är välkommen att kommentera innehållet i mina inlägg. Är det kommentarer som inte startar en diskussion i det ämnet eller är till för att vara negativa så publicerar jag dem gärna!!!

TACK på förhand
MVH/ Linda

La Familia

Ibland så flummar tankarna runt i huvudet och jag önskar att jag kunde fånga in dem med en håv. Idag har jag tänkt mycket på min familj, på mina barn och vad de har i sina liv... och vad de har att få uppleva i framtiden...


Barnen. Mina ljuvliga barn. dom växer! Ibland när jag ligger och vilar med hög smärtnivå så brukar jag försöka få sållat bort det onda genom att lyssna på konversationer mellan Albin och Alice. Det kan vara väldigt underhållande. Och ibland slår det mig... Dom pratar, resonerar, dom försöker få med den andra på sina egna infall och idéer, dom köpslår och är precis som små miniatyr-vuxna. Dom tränar på att bli vuxna, på att mogna, på att ta över denna världen som nästa generation efter mig och Edward. Dom går i livets skola just nu.... och jag ska leda dem rätt.

Läskigt!!

Jag älskar mina barn.
Jag minns saker som hände och som gjordes av Albin när han var under året gammal och nu är han 6 år och är 124 cm lång... (jag är 163 cm.... han kommer vara ikapp mig innan han är 10 känns det som!!!)
Jag har svårt att förstå hur den lilla (OK, stora) bebisen kunde växa upp så fort. När blev han så stor, så gammal?? Om han har åldrats 6 år så har ju jag det med.... varför känns det bara som ett litet ögonblick? Jag blinkade och han var stor liksom... Min goa Albin!!!

När Alice föddes så var Albin bara 18 månader. Dom har hängt ihop sedan dess, på ett väldigt kamratligt och bra sätt tycker jag. Självklart bråkar dom ibland, man tycker ju inte alltid samma så det är inget konstigt med det... Alice var så annorlunda i sitt sätt som bebis mot vad Albin var. Det var mer krävande för hon var mer beroende, samtidigt som hon var lättare när det gäller sömn och så... det var som natt och dag i skillnad med hur dom ville bli omhändertagna.
Hon har alltid haft större behov av sällskap än vad han har haft (och har ännu)... Nu är hon, min bebis snart 5 år (fyller 5 den 16 April) och även där känns det förvirrande att hon redan är så stor! Hon har redan fått gå igenom mycket den lilla tjejen, med sitt öga och allt och än är inte det slut, det kommer ju följa henne under resten av hennes liv!! Men hon är stark och en riktig liten tuffing. Jag ser fram emot att se henne utveckla dessa styrkor hon har... jag undrar ibland vilka mina barn kommer bli som vuxna... Hur kommer deras prövningar se ut och hur kommer de forma dem?

Jag är så glad över min familj, över min man och mina barn... Jag är så nyfiken på vad detta nya lilla livet ska tillföra oss i våran familj. Hur kommer hon att vara?

Min familj är mitt allt och jag älskar dom såååå. Tänk att vi snart kommer ha en till liten familjemedlem att välkomna. Tiden kan inte gå fort nog nu tycker jag. Jag är otålig som få över att få träffa henne!

kyrkan idag

Idag pallrade jag mig upp och åkte till kyrkan trots att jag hade ont ont ont. Men med en klänning, lite smink och ömma skor bar det iväg... Jag anade redan från början hur kasst jag skulle må!
Jag anade rätt.
HELT rätt.


De första timmarna gick jättebra. Dom var ju under tiden som min halvkassa medicin faktiskt gör någon nytta. Sen kom sakramentsmötet... och jag hade ingen smärtlindring kvar alls....
FY vad jag kämpade. Jag var på väg att brista flera gånger, sådär när bägaren rinner över och man bara bölar okontrollerat ni vet... Jag lyckades hålla det till lite rinnande tårar och snörvel från näsan medan jag vaggade, sparkade, skakade etc för att inte smärtan skulle sluka mig med hull och hår... De sista 20-30 minuterna var det endast Oscarssons som höll mig kvar i min stol.
Tempelpresidenten och hans fru var de sista talarna och dom trollband mig med sina ord, dom talade med mjuka stämma men med kraft i det dom sa... Jag ville höra vad dom hade och säga, jag ville verkligen lyssna på dom, så istället för att rusa ut och släppa lös "Smärt-Monstret" så satt jag kvar och lyssnade. Det är jag glad för. Dom verkar vara helt underbara som människor och jag är glad att jag fick träffa dem och prata lite med Mrs Oscarsson innan kyrkan började. ME LIKE HER!!

Efter kyrkan försökte jag göra det som jag lovat mig själv när jag blev av med mitt ämbete pga min hälsa... att jag skulle försöka se någon varje söndag som inte alltid blir sedd, eller att jag skulle se någon so var i behov av att bli sedd... det är mer rätt skrivet.
Idag hittade jag denna person rätt snabbt, men fick kämpa kämpa kämpa för att kunna ge av mig själv och att kunna lyssna och vara en god vän till det som personen i fråga hade att säga... bara vanligt snack, inget särskilt men ändå det som han/hon valde att prata med mig om.
Efter det så fick jag en välsignelse av Biskop Murray.

Wow.... (inte world of warcraft utan wow som i "wow")
Varför blir jag förvånad varje gång?
Varför har jag inte efter 15 år i kyrkan fattat att Gud känner mig och vet i detalj hur jag mår, att Han finns där om jag bara sträcker ut min hand... så kan jag känna det!
Jag blev väldigt stärkt av att få just denna välsignelsen och är tacksam för att jag har denna möjligheten... att jag kan få höra det som bara är för mig och som är precis det jag behöver höra.
Jag är så tacksam!!!

Jag har det så bra så det är nästan oförskämt av mig att klaga som jag gör på min situation. jag är så omhändertagen av min man, och jag har så mycket att glädjas över... Ja, jag har det tufft. Ja, jag lider verkligen. Ja, jag kan med ett mer övergripligt perspektiv se att detta bara en kort kort stund i mitt liv.... och belöningen som kommer plockas ut ur min mage om endast ca 9 veckor är väl värt det! VÄL som väldigt... inte som i väl i frågande form....

Snart har jag ett barn i min famn, tre barn i min familj och jag kommer inom några månader bara minnas att det var lite tufft under graviditeten... typ... Men varje leende, varje blick och varje ny lärdom som mitt barn kommer ge mig/ gå igenom kommer vara som ringar på vattnet av goda känslor!! Detta barn kommer glädja mig i all evighet tillsammans med mina andra två barn. Jag kommer ha så mycket mer än vad jag betalar för om man säger så!

Nu längtar jag ännu mer... :) och lilla tjejen i magen knuffar på från insidan för att visa att hon håller med- eller hur!?

sälja sälja sälja....

Jag har skaffat mig ett deltidsjobb... jag säljer barnkläder som legat på vinden och i andra boxar för ev. framtida bruk....
Det går säkert få mer för det jag säljer men ibland vill man bara rensa och bli av med sakerna liksom.

En del av kläderna och sakerna jag sållar bort kör jag till insamling eller Erikshjälpen, en del till en Seconhand butik i Kinna som sysslar med välgörenhet... och resten det säljer jag på www.tradera.com

Jag har just nu ca 30 annonser som jag har ute, elelr som är på G att säljas... det blir mycket pysslande, vägande, packande, fotandes etc

Egentligen orkar jag inte detta alls!! Men om man biter ihop, letar djupt inom en så hittar men reservkrafter lite då och då. Jag har beställt nya kläder till barnen och pengar är ju bra om det kommer in då när man har dom som en utgift med! Så om pengarna kan gå runt runt runt så är väl ingen mer nöjd än jag??
Nja... miljön är nog rätt glad också kan jag tro!

Jag gillar att göra bra begagnatfynd själv så det är inte bara på det ena hållet - jag köper begagnat med!! Oftast gör man sig en bra affär, ibland blir det nit-lotter men så upplever jag att vanlig shopping kan vara med!

Jag hoppas på bra med pengar på den kullen kläder som ligger ute nu för det är ju mestadels Polarn & Pyretkläder och dom säljer bra... vanligtvis! Om man vill ta en titt på vad som ligger ute just nu så kika på min sida på tradera.com. Mitt användarnamn där är Karlia (länk nedanför... men jag tror man får klippa&klistra....)

http://www.tradera.com/category/category.aspx?ftgnr=643405&listtype=1

Mer kläder läggs ut efter påskhelgen eller precis innan den.... så det kommer uppdateras hela tiden tills alla mina högar är borta!! (ligger ca 200 plagg på övervåningen som ska bli till olika klädpaket :)

Befriande att göra sig fri från saker, Befriande att göra sig av med alla pojklkäder helt samt delvis av flickkläderna med för den delen... BEFRIANDE!!! Vi har för mycket grejjer helt enkelt. När jag är klar med kläderna så ska jag ge mig på leksakerna!!!! :D

lördag 20 mars 2010

Snön smälter....

....och lervällingen har kommit med stormsteg.

När vi hade minusgrader under hela 4 månader så glömde vi svenskar tydligen bort hur geggigt det brukar vara i vårt land under vintern och våren. I alla fall vi i Västra Götaland... Vi gnotade och klagade (jag med.... brrrr - det va ju KALLT ju!!!) över kylan och den eviga snön som bara fylldes på till att ligga högre och djupare omkring oss...

NU när plusgraderna har kommit och snön smälter när regnet faller på det så upptäcker man fler och fler fördelar med frusen mark, med snö som gömde en hel läskigheter verkar det som.
Hallå, varför ligger det bajs överallt??
Varför halkar man omkring på brungul sörja och luktar apa?

Hundägarna tyckte nog att all den varma bajsen som hunden dumpade på den kalla snön, vilket resulterade i att den säkerligen sjönk som en sten i havet inte alls var deras ansvar att gräva fram och plocka undan- man såg den ju ändå inte!!! Men nu, nu ser man den, och den, och den, och ca 100-tals stinkande korvar till som pryder vårt landskap. Blääääää

Hittade tom en artikel om hur mycket bajs det är... i GP.... Ni kan ju läsa den här om ni vill få lite rolig men ändå allvarlig läsning. För hur mycket man än kan skriva kul och skämtsamt om detta så är det ju inte så himla kul att halka runt på hundbajsen, det är verkligen inte kul att hamna på ändan i det... Sen är det rätt oansvarigt att bara strunta i det... har man en hund och man tar ut den för att den ska få bajsa och kissa så skulle det väl inte vara så svårt att använda den där "prydnadspåsen" som hänger på kopplet!?

torsdag 18 mars 2010

Dom är införskaffade nu!!!

Om man kollar på mina inlägg under mars månad så finns det ett som börjar med "Åhhhhhh.... " den handlar om en polarn o pyret klänning som jag blev helt nerkärad i och som jag ville se mina två små flickor i... matchande och söta....

Min mamma flängde idag Göteborg runt för att få tag i den allra sista i Alice storlek.... den är slut på lagret, dom vet inte om det kommer sys upp fler... Men jag har en till henne nu- YAY!!! En i storlek 68 beställde jag från deras internetbutik och den kom med posten idag...

Alice ska få sin när hon fyller 5... lilltjejen får väl sin i sommar när man vill göra dom söta ihop... den kommer nog vara lite stor då men minsta storleken var 68.... och jag SKULLE bara ha dom!!! Kanske kan dom matcha varandra fint när Lillan ska ha sin namnvälsignelse..... eller nåt....

Snart har jag lagt ut alla Polarnkläder som skulle säljas på tradera, så innan Mars är slut så ska dom vara sålda hela gängen- hoppas jag så klart. Dom tickas av en efter en i långsam takt... och en liten slant här och en liten slant där ramlar in... underbart. Gamla kläder blir till nya kläder för barn i större storlek :)

onsdag 17 mars 2010

Älskar mina barn

Mina barn är ljuvliga, jag älskar dom, dom är helt fantastiska.... Om 7 dagar så tar min lika underbara man dom med sig upp till nordligaste Sverige för att ha härligt påsklov i Tärnaby. Dom kommer vara borta i 10 dagar eller kanske mer... Jag kommer sakna dom!!

Helt ensam kommer jag vara under den tiden (OK, jag överdriver.... jag ska säkert få lite besök och sen ska jag iväg till Skåne under själva påsken:) och jag kommer längta längta längta efter dom! Jag får passa på att njuta av dom under denna sista veckan jag har med dom nu...

Borde börja packa för fjällenresan också... sen, när jag njutit lite av mina små troll...

tisdag 16 mars 2010

bytte lite layout

Jag kände att jag tröttnade lite på allt rosa rosa på min blogg så nu testar jag lite olika mallar ett tag så får vi se om jag kommer tillbaks till det rosa eller fastnar någon annan stans :)

Denna va rätt fin faktiskt
Lite mer "mogen" (host host)

Nattavak (som vanligt)

Trodde jag var smart...
Trodde jag kunde lura kroppen...
Trodde att jag skulle sova nu...
Trodde HELT fel!

Jag tyckte jag var smart som tog mitt "nattbad" redan kl. 22 för att sedan vara helt klar och redo för sängen när medicinen skulle tas. Bok i högsta hugg och en stor förhoppning på att ögonen skulle gå i kors och att jag skulle sova innan midnatt.... Tyckte själv att jag var supersmart!

Men värken.... den där värken som alltid håller mig vaken och lidande... av någon anledning hade jag "glömt bort" den (jag vet... HUR glömmer man bort kronisk värk som håller en lidande dygnet runt... inte klokt, men faktiskt trodde jag att jag skulle vinna över den!)

Nu är klockan snart 01.00 och här sitter jag med sprattlande värkande ben, onda armar, axlar och nacke och en rygg som skriker dumma saker.... Men magen verkar vara glad. Lilltjejen där inne sprattlar som en glad liten fisk. Tur att någon verkar trivas med situationen iaf!!!

Jag hittade en bild på ett foster i min vecka- detta är en liten kille men så här ser min bebis ut just i stora drag... Ser rätt så trångt ut!!! Snacka om att ligga ihop-rullad som en liten räka.


Här har vi en till från vecka 30. (Jag är 29+3 tror jag...) Det är ju ett mirakel detta här med hur barn blir till och växer inne i magen. Hur kan en enda cell bli allt det där, en liten människa med kropp och ande? Ja, ett mirakel! "Buff buff" kom det innefrån magen nu, jag tror hon håller med! :)

Jag är något innesluten i en bubbla så som jag lever nu. Med ständig smärta, med ständig sömnbrist... Men det är inte så himla långt kvar nu. Det är verkligen nedräkning som gäller... Om mindre än två veckor åker Edward och barnen till Tärnaby och dom kommer vara borta i nästan två veckor! När dom kommer hem runt den... 8 April (?) så kommer jag ha ca 5-6 veckor kvar bara. Så om jag sätter upp "delmål" på vägen att sikta in mig på så kommer jag ligga på operationsbordet inne på Borås Sjukhus innan jag ens fattat att det är dags. Känns bra att tänka så...

Under påskhelgen ska jag ner till min kusin i Löddeköpinge. Ska vara där mellan den 31 Mars och den 5 April. Där kommer en hel vecka susa förbi :) yay!!
Jag hoppas att jag inte ska må allt föööööööör dåligt där nere - som när jag typ tappar kontrollen och bara gråter och gråter... Ni som läser och som ber ibland får jättegärna ha mig i era böner när det gäller den saken. Att jag ska kunna ha smärtan i så pass bra kontroll att jag inte tappar fattningen helt där nere... Det är ju som så att jag gråter nästan var och varannan natt pga trött het, smärta och allmän uppgivenhet. Men jag vill inte störa alla andra i huset där nere... Det kommer finnas 8 personer till att ta hänsyn till...........
Jag är lite (ok mycket) orolig för hur det ska gå under den veckan...

Nej, om man skulle ge sängen ännu ett försök. Jag vill så gärna somna nu. I morgon ska jag till MVC på läkarkontroll. Han ska då även göra en viktuppskattning på bebisen :)
Gör dom det med UL eller? Måste ju vara så...
Jag ska ta upp mina sömnproblem- kanske finns det en liten tablett jag kan få ta en gång per vecka så jag iaf får en natt per vecka att sova ut på?? (ja eller hur, det lär ju inte ske!!!)

Efter MVC ska jag på lunch med en tjej som är gravid som började prata med mig i väntrummet på BVC för några veckor sedan. Hon ska ha barn 2 veckor ca innan mig.... Vi ska bli "lattemammor" ihop sen när våra barn pluppat ut- hahahahahaha
Såååå, om jag ska orka med allt det där i morgon så BORDE jag sova NU!

söndag 14 mars 2010

Melodifestivalen 2010

Nu är jippot Melodifestivalen 2010 avklarat. Sverige har korat en vinnare!!! Det blev lilla 18 åriga Anna med den coola rösten som tog hem hela alltet :)

Länge trodde man verkligen att det var Salem Al Fakir som skulle vinna men ack nej- lilla Anna vann Svenska folkets hjärtan och fick storpotten! Grattis!!!

MEN vad jag hade kul när Salem framförde sitt bidrag. När han reser sig upp från pianot anar jag en skum gänglig kille som påminner enormt om Björn Gustavsson släntra in på scenen och slår sig ner vid pianot och "tar över" fingervalsen medan Salem tar i för fulla muggar med enbart micken i handen. Så bra gjort, så klockrent, så underbart att det inte ens togs upp eller kommenterades eller någonting alls... Han bara slank in och gjorde sitt och sedan var det klart... jag skrattade så jag tjöt här hemma i soffan. Grym fingerfärdighet Björn!!! Piano är verkligen hans grej- hahahhaha

Jag gillade flera bidrag i år men Anna är en värdig vinnare, hon har en speciell röst och hon är för många helt okänd och hon var en otippad favorit vilket gör hennes "skräll" så mycket bättre.
När är Eurovision Song Contest??? Någon som har koll??

lördag 13 mars 2010

Lördag

Trött trött tröttelitrött trött....

Dagen ser underbar ut, solen skiner och snön smälter sakta men säkert bort. Jag har haft en rätt så jobbig natt och önskar att man med gott samvete kunde få dra täcket över huvudet och bara somna om... Jag har vart vaken i två timmar nu ungefär och ögonen är grusiga, huvudet är tungt och kroppen skriker sin vanliga "aj-aj-aj-chorus" Solen skiner och jag kan inte med att dra täcket över huvudet... och jag vill inte sova mitt på dagen heller för DÅ kommer jag verkligen ha problem med sömnen i natt!!

Tänk om man kunde trycka på FastForward och så skulle jag bara ha en vecka kvar till Kejsarsnittet- skulle inte det vara magiskt och härligt och alldeles underbart!! Om först en månad kommer jag ju få ett datum satt som jag kan räkna ner till "på riktigt"... nu känns det lite flummigt med +eller - 7 dagar.... Men men- helt oklart är det ju inte. Jag vet att Borås gör Kejsarsnitt 10-7 dagar innan BF så det kommer ju ske någon gång däremellan... :)

Barnen har varit hos farmor och farfar mellan torsdagen och idag lördag. Farmor kom och kidnappade dom så att Edward kunde fokusera på jobbet som han ligger efter i. Att han dessutom har extrajobb från andra håll med deadline på gör ju inte hans stress direkt mindre.
Jag är orolig för min man som knappt verkar hinna andas, och jag kan inte hjälpa honom på något sätt för jag är ute ur leken själv. Min energispurt jag upplevde för några veckor sedan är borta- allt känns tufft och tungt och svårt - ALLT!

Nu vill jag räkna ner i snabb takt för att sedan vara förbi detta tuffa svåra jag är mitt i just nu!
Jag är så trött, fysiskt, psykiskt- på alla plan... bara trött!

söndag 7 mars 2010

Den Eviga Familjen




Idag för 28 år sedan dog ett litet barn som tillhörde en stark familj som hade mottagit evangeliets fullhet.

De sörjde sitt förlorade barn och syskon men de har inte låtit denna sorg bryta ner dom. De har inte låtit detta bli en avgrund för dem själva att falla ner i, eller låtit bitterhet eller arga känslor hamna mellan dem och deras Himmelske Fader. De har tagit lärdom av deras prövning, de har växt sig starka och bundits samman av denna händelse på ett sätt som många kan tycka är overkligt! Istället för att se det hemska i att förlora en familjemedlem så har de fokuserat på det positiva... de har sett Herrens hand i deras familj och de har sett hur lilla Marie-Elise har knytit dem alla samman till en starkare familj som genom henne har ett ankare i Celestiala riket som håller dem på rätt kurs och som hjälper dom att alltid visa en speciell kärlek för varandra.

Marie-Elise har med sin frånvaro lärt dom hur värdefullt det är att dom har varandra och att dom tar hand om varandra. Hon har visat dom hur omsorg, kärlek och omtanke kan öka deras kärlek och föra dem närmare varandra på många olika plan...

De har blicken riktad bakom döden, på det eviga livet, på deras eviga familj och det är det som utgör skillnaden mellan hur man tacklar en prövning. Dom har inte släppt siktet på sin eviga familj hur lockande det än varit att titta på ett kortare plan och bara se allt de förlorade under sitt jordeliv... Med blicken på evigheten så får man ett bättre och mer rimligt perspektiv!!

I dag för 28 år sedan lämnade en liten flicka sitt jordeliv bakom sig och tog steget in i evigheten och nu kan man se frukten av det i den underbara härliga och kärleksfulla familjen Karlsson.

Osandets ursprung funnet

För några dagar sedan skrev jag om hur det "osade illa" i vårt sovrum och hur jag trodde detta kom från vår stackars skorsten/murstock som fått fukt i sig efter att ha varit oanvänd i 1,5 år...

Jag hade fel!!
Och jag är överlycklig över att det istället är en fuktskada i golvet runt röret till ett handfat!!!
Jippey!!! PÅ riktigt!!!
Det är bra mycket lättare och billigare att fixa till fuktskadan som är än att hacka loss all vägg runt en hel murstock från källare till vind och renovera, torka, mögelbehandla och fixa om den! Vi har underbar underbar tur!!!

Vi har beställt en offert för att sätta på en kåpa + kajnät på skorstenen i vilket fall som helst men jag är verkligen så lycklig för hur saker och ting kan vändas till något gott när man väntat sig något ännu hemskare!!! Ja vi kommer behöva riva upp golv och dra om rör och ja- you name it... MEN jag tar hellre den kostnaden än den vi var oroliga för att vi skulle råka ut för- any day!!!

TACK för Blessings in Disguise - dom är speciella!!

fredag 5 mars 2010

SOL, igen... what's wrong?

Nu har det varit strålande sol FLEEERA dagar i rad... har vädret missuppfattat och fastnat? Har den hicka? Man har ju vant sig i att bo under ett snömoln liksom och nu är det klarblå himmel och strålande sol dag efter dag efter dag....

Synd bara att det är även är typ -15° om nätterna och hmmm, kollade nu och såg att vi har -13° här just nu!!! I går var det "bara" -6°...

Så även om det ser varmt och mysigt ut så är det alltså svinkallt!

Inatt kände man riktigt hur huset kämpade emot kylan, våra fönster är ju så dåliga att det blåser in genom karmarna... dom har suttit där måååånga år... Vissa av ytterväggarna är inte isolerade och ja - man kan väl säga att huset läcker värme som ett såll!!!
Vill gärna ha solen här, men får man tigga sig till sig lite värme också??? Elen är inte billigt just nu så det skulle sitta bra om inte alla 4 vintermånaderna var på väldigt låga gradantal... SUck!!!

Vi ska till Göteborg nu för att Alice ska till Sahlgrenskas Titanklinik (dom gör ansiktsproteser och ögon) Idag ska vi nog påbörja arbetet för att göra en protes som har ett öga på sig och inte bara är helt genomskinlig... DET kan ju vara spännande! Den sista tiden har Alice blivit spänd och rädd för att använda protesen så vi hoppas kunna vända den trenden på något sätt!!
Wish us Luck!!!

torsdag 4 mars 2010

Det osar illa....


Vi bor i ett hus som är gammalt. Det byggdes 1935... de har haft två ägare under den tiden tills vi kom och det var familj så den som sålde till oss hade levt i detta huset sedan det byggdes....
Med nya ägare (oss) så kom det även förändring...
Tex så upptäckte vi den första vintern att olja/ved uppvärmning - det var inte kul (eller billigt)
Att lägga all sin lediga tid på att passa på vedpannan för att oljan var slut... ja det tog musten ur en kan man lugnt påstå... men effektivt är det ju :)

När vår andra höst/vinter i huset anlände hade vi slängt oljepannan, fixat offert och allt för installation av Bergvärme.... och den 9 Oktober (jag är inte knäpp, jag minns datumet ENBART för att det var Albins födelsedag :) kom dom och grävde och borrade upp för att det skulle bli klart... Den vintern var lyxig... den var inte direkt kall, kostnaderna för att ha bergvärmen igång var minimala och vi hade ett enkelt och bra system i huset....

Vår skorsten stod nu oanvänd och ledsen i vintermörkret och våra planer på att köpa till ett skydd fanns där men verkade hela tiden rinna ut i sanden....

För några veckor sedan flyttade vi ner vårt sovrum till "gästrummet" på bottenplan... den ena väggen där inne har murstocken bakom sig... Det luktar lite läbbigt om den väggen nu. Jag kan känna hur det bränner i näsan om nätterna, jag sover ibland med doftljus tända eller har ett nära till hands i sängen (släkt då) för att dippa ner näsan i under natt-timmarna... Det är dags att låta den stackars skorstenen få sin hatt så att vi inte står med en helt söndervittrad och möglig skorsten... om den inte redan är mögelangripen :(
Lukten hoppas jag bara är fuktigt tegel och fog... inget mögel tack... men det luktar unket, riktigt unket vill jag lova...

Jag har vart i kontakt med en firma som ska komma hit och ge oss en offert så att den där kåpan sätts dit och så får vi väl torka ut skorsten med fläktar eller något och hoppas på att sommaren tar hand om problemet för oss (hoppas hoppas)

Så ännu en utgift som måste klaras av nu för resultatet av att inte ta hand om problemet NU kan bli väldigt väldigt kostsamt! Och jag köper hellre söta baby-saker för dom pengarna- hahahahhaa

tisdag 2 mars 2010

Åhhhh, vill ha en var till tjejerna!!!

Har ni sett en sådan fin (och snusk-dyr) klänning jag har förälskat mig i till Alice och den nya lilla tjejen som kommer.... Tänk att se dom båda i matchande klänning och allt... en liten docksöt baby och en stor sockersöt tjej..... Suck..... Habegäret gör nästan ont!!!!

Polarn & Pyret har dom.... jag vill köpa dom.... hur ska jag undvika detta tills dom är slutsålda??
Kan någon trolla hit en var i storlek 62-68 och en i 122?? Inte??? Nej, jag trodde väk inte det heller, men det var värt ett försök- hahahahahaha

Smart skötbord!

Vissa saker behöver man egentligen inte köpa stora och dyra och skrymmande bara för att det kommer en liten bebis i hushållet.

När Albin kom så köpte vi skötbord och blöjhink och vem vet vad vi hittade på men när det kom till kritan så bytte vi oftare blöja på honom i sängen (vår) eller på soffan... eller på golvet...

Behöver man ett skötbord? Njae... vad som kan vara skönt att ha är just en plats där man har allt, blöjor, tvättlappar och salvor etc... Kolla vad jag hittade som man kan fälla ihop om det inte används eller om det är i vägen!! IKEA är ju klockrena emellanåt!!
Vet inte om jag kommer vilja köpa det.... vi bor ju rätt så kompakt men bara för förvaringssaken skull så skulle det vara värt att ha ett.... Inte snyggt direkt, men ärligt talat- hur länge använder man det? Hur länge kommer man behöva se på det?? Några månader bara....

Jag gillar detta - just för att man verkligen vet att det är en tillfällighet att man behöver det....
OCH om man reser och flänger som vi gör så är det helt OK at bara fälla ihop det och ta med sig upp till Tärnaby när man ska semestra där i några veckor till sommaren :) Supersmart!!!

Zonterapi = Bra























Idag var det dags för zonterapi igen. Väl där så är det ju inte så himla skönt, det gör ju ont att få behandling... i alla fall i början! Men efter ca 30 minuter när hon arbetat sig igenom vissa alltid återkommande hemska områden som jag har så kan man börja andas och slappna av lite mer.

Idag var jag väldigt öm och hade massor av "kristalliseringar" i fötterna som hon fick försöka knåda bort. Detta är en grymt effektiv form av friskvård och jag vill verkligen ropa ut till alla som är nyfikna och som har funderingar på att gå och testa på det... GÖR DET!!! Jag är själv väldigt mottaglig för den här sortens behandling och det är olika från person till person. I börkan mår man inte direkt bättre, men som med all terapi och behandling så måste man vara tålmodig tills man arbetat sig igenom det värsta... DÅ plötsligt ser man att man mår bättre, att man har mindre ont, att man är piggare etc

Jag har ju FMS (fibromyalgi) och jag har Restless Legs Syndrome... och jag har skolios och en sne höft med ett ben längre än det andra.... och för tillfället foglossning och graviditesbesvär...
jag lovar att ett dygn efter en behandling hos Monica Larsson (som hon heter som jag går till) så är jag i bättre form än vad jag var dygnet innan! Ta tex foglossningen. När jag inte vart på behandling på ett tag så kan jag inte ta mig upp för trappan hemma för att gå på toa (enda toan finns där uppe...) Jag drar och släpar mig upp likt värsta bergsklättraren med ledstången som hjälp... Dygnet efter en behandling så är jag redan sittandes på toan när jag inser att "Wow, jag sprang ju nästan upp!!!!"

När jag har nackont och nackspärr vilket jag får ofta så vet jag själv numera vart jag ska trycka för att få nackspärren att släppa snabbare.... Innan gick jag med halv-läkt nackspärr i månader!
Not anymore!!!

Hon som jag går till berättar alltid vad hon behandlar och vad det är som "gör ont" i foten... ofta har hon berättat om krämpor som bara jag vetat om att jag har... hon har alltså inte fått veta av mig att jag har problem just där... utan hon frågar mig om jag känner av det som hon kan känna inne i min fot... Idag tex så var mitt solarplexus i foten väldigt ömt! Hon frågade hur jag hade det med andning och om jag var öm på framsidan bröstkorgen... Sedan när hon var på balansområdet... då frågade hon om jag hade haft mycket yrsel senaste tiden....
Jag bara skrattade.... för det var BullsEye på båda två!!!

Jag har nu bokat in en tid per vecka under hela Mars månad och kommer fortsätta med det tills jag fött för jag anser mig behöva detta för att må bättre... och varje liten bäck gör sin del att att jag faktiskt ska känna mig bättre också!!!

Kostnaden är en smäll man får ta helt enkelt! Jag vet inte vad andra som sysslar med zonterapi tar för sina behandlingar men Monica tar 380 kr för en timme... Det får vi helt enkelt mata in en den knappa budgeten :) Vad har ens hälsa för prislapp?? Det är bara att välja....

(K)Räkningar

Har nu något sent ute betalt in våra räkningar för denna månaden...
Jag antar att alla med hus har fått massiva elräkningar?? Vi har fått halva, den med nätavgifterna, plus årsavgifter samt driftskostnader för vindkraftverken vi är delägare i. Det sved vill jag lova...
Jag hoppas att själva den "faktiska" förbrukningsräkningen från Umeå Energi kommer vara trevligare än den för nätavgiften på vattenfall... att vi typ producerat mer än vad vi använt oss av... Ja ja, man kan ju ALLTID hoppas...

Hur kommer det sig att de 3 första månaderna på året alltid är tuffa ekonomiskt? det har alltid vart så. Januari fattar man ju... julen med alla utgifter + att ens lön oftast betalas ut innan jul... finns ju inte öre kvar efter nyårshelgen för de flesta :) men sen då? Det är Mars nu och det vara lika tufft som i Januari!! När vänder det??

I vilket fall som helst så har jag "lagt in dom i datorn" och pengarna dras i morgon.... Skönt att få den tegelstenen avklarad... tråkigt att den medför ett tomt konto - hahahahaha

(k)räkningar är ett rätt bra ord för eländet faktiskt!!!

måndag 1 mars 2010

Klagan.... och längtan och lite mer klagan....

jag tror inte jag har "what it takes" att överleva denna "persen"... Jag kommer må så här och ännu dåligare fram tills vecka 20 ungefär och jag är redan nu på väg att knäckas... Jag kom till en tröskel känns det som och inatt när jag knatade runt i mitt hus och grät och grät av trötthet och smärta så insåg jag att jag kommer behöva ett mirakel.

Jag kommer inte klara detta utan inblandning av en högre makt som gör mig starkare och tåligare för som det är just nu, precis nu.... det kommer ta kål på mig.
Jag har under några veckor tyckt att det går åt rätt håll men nu kom kovändningen och jag fick en nästan dubbel ökning av mitt dåliga tillstånd!

Jag längtar tills jag får hålla mitt barn och jag längtar efter att få detta överstökat... men jag kan inte hålla fokus just nu för jag mår så himla dåligt!!!

Jag vill hitta en smärtlindring som går att ta när man är gravid, jag vill hitta en sömntablett man kan ta tillfälligt lite då och då under en graviditet.... jag vill ha lindring!!!
Som det känns just nu så kommer jag inte klara av detta... jag har ont, jag kan inte sova, jag har svårt att få syre, jag är yr och illamående av yrseln och min kropp skriker....

Jag kommer vilja sterilisera mig efter detta så jag inte får för mig att det är gulligt att vara gravid... för i min värld, i mitt liv... finns det inget gulligt med att vara gravid alls....
Jag orkar inte gråta mer, jag orkar inte klaga mer, jag orkar inte må dåligt och ha ont mer.... jag vill bara få vara i fred och få sova ut.... snälla....