Gener, blod och familjedrag

Kan man se en viss likhet mellan mor och dotter?
Finns det inte ett eller annat bekant drag?

Jag har vid flertalet gånger den senaste tiden sett glimtar av mig själv i min annars så söta lilla tjejvariant av en mini-Albin. Att Astrid är ruggigt lik sonen är det ingen som kan ta miste på, men att hon var lik mig har jag inte kunnat se i alla fall... förrän nu.

Kommer då osökt att tänka på det där med genetik, hur våra drag vandrar vidare från generation till generation. Hur vissa kan få starka drag som någon över 100 år sedan hade och levde med... är det inte häftigt?

Jag minns hur jag som liten letade och letade efter min mamma i mitt egna ansikte men kunde inte se några drag alls från henne. Vi hade inte samma ansiktsform, inte heller samma näsa.... hakan var absolut inte hennes... ögonbrynen önskar jag att jag hade fått hennes.... men jag stod där framför spegeln och sökte efter ett okänt ansikte, och när man inte har en aning om vad man letar efter så är det svår att se det!

Min pappa som fram tills jag var 25 var helt okänd för mig. Ja, jag kunde hans namn och så men vem han egentligen var hade jag ingen aning om. Därför kunde jag ibland nog misstolkas som aningen "Vain" när jag satt framför spegeln och sökte efter mina okända rötter... Nu har jag lärt känna honom, jag kan se vad som är från honom, vad som är från farmor osv. Jag har hittat det jag letade efter i mig själv.... men att få sina drag i den nästa generationen- det är ju om möjligt ännu coolare!

Albin är väldigt mycket Edward, men samtidigt supermycket Linda. HUR går det ihop? Det är inte mina färger alls, barnen är ljusa och ser så helsvenska ut så. Att dom är 1/4 spaniorer kan ingen tro. Alice är något mörkare än Albin men ändå ljus. Hon är en ljuvlig kompott av Karlsson och Medina tycker jag. Man kan även se tydliga likheter mellan henne och hennes kusiner, både i Jansson och Murphy-familjerna. Jag roas av det. Att dragen kommer igen.
Alice är lik sin farmor tycker jag. Det roliga är att Astrid har fått namn efter farmor när det är Alice som är mest lik henne. Skulle kanske vart tvärtom?

Tillbaks till det här med gener....
När jag stod och sökte mina rötter i spegeln så undrade jag ofta om jag var lik min pappa till sättet med? Om våra andar var mer lika än vad min och mammas ande var? Jag upplevde ofta som barn att jag inte hade något gemensamt med min mor, att vi tyckte och tänkte olika i stort sett alla frågor. Jag kände mig så ensam med min okunskap om vem jag var och ofta grubblade jag på om man kunde ärva personlighetsdrag. Det kan man. Och detta även om man socialt inte påverkats av personen i fråga- vilket är så häftigt! Våra personligheter finns även lagda i vårt blod, våra gener... i DNA spiralen =)

Jag insåg när jag lärde känna mannen som var min pappa, som var "spermiedonatorn" till att jag blev till, att hans personlighet var i mångt och mycket samma som min. Han var bestämd, hans åsikter stod han fast vid och han hade en djupt andlig ådra. Han var en grubblare men inte en babblare (jag är både ock) och han satte stort värde på andra människor. Inte deras åsikter alltså utan på deras existens. Han var väldigt mån om folk i hans omgivning och var hjälpsam och generös. Nu låter det som jag pratar väl om mig själv vilket är så himla osvenskt men jag är sån jag med. Jag bryr mig om folk, inte vad de tycker, utan OM dom. Jag kan ofta försätta mig i en situation där jag vrider mig själv ur led för jag bara måste hjälpa till... och jag mår bra av det.

Genetik.... arvet från våra förfäder är starkare än vi tror.

Så om man släktforskar så skulle det vara av enormt stort värde att få hitta dagböcker och levnadshistorier från ens släktingar - för genom dessa kan man få mer än bara ett foto, namn och födelsedata... man kan få en bild av VEM personen var! Och mest intressant av allt- vad den personen har skickat vidare med sina gener i arv till just dig.

Astrid snusar i sängen bredvid, Albin och Alice ligger i sina sängar där uppe och sover de med... Tre små barn med genetik från så många många människor. Så många möjligheter, så många kombinationer.... som blev till just dessa tre underbara små varelserna som sattes i min vård.
Kommer jag med tiden se mer och mer av mig i dom? Kommer jag tom kunna säga att nu, nu gör du precis om gammelmormor, eller titta, nu är du som farfar....?

Så många möjligheter, så himla spännande att sitta på första parkett!!!