LOVSÅNG

Jag vill tacka Gud för sminket som uppfanns för att låta kvinnan känna sig vackrare, piggare och mer levande än vad hon egentligen är!!

I några helger nu i rad har vi haft saker på gång, vi har vart i Skåne, vi har varit i Gbg och firat thanksgiving etc... denna helgen hade också aktiviteter och idag när det var dags att hoppa upp med glatt humör för att klä sig fint för kyrkan så infann varken sig skuttet ur sängen eller glädjen över att behöva stiga upp från den...

I allra sista sekund möjligt släpade jag mig upp till badkaret för att tvätta mitt hår som har stinkit hela natten och stört mig (jag är ruskigt känslig för dofter fortfarande i denna graviditet och när jag använder ett speciellt schampo så tycker jag att håret luktar apa - så var fallet i natt!) Väl under vatten i mitt badkar så började jag ana att jag eventuellt skulle klara av att ta mig till kyrkan trots hur jag mådde! Väl med denna insikt så blev jag mer målmedveten och vips så hade jag tvättat av mig nattens pina och fått på mig stumpebyxor (trasiga dessutom) och kjol och tröja... En titt i spegeln sa mig att vilket barn som helst hade blivit vettskrämd om de fått se mig så det blev sminklådan nästa. Jag har under de senaste 1,5 åren inte använt foundation för jag ogillar hur spacklad jag känner mig, men jag använder istället mineralpuder som täcker nästan lika bra (om man vill) och idag tog jag till det kraftiga artilleriet : Foundation OCH mineralpuder... Efter Maskaran så anade jag en kvinna i spegeln och inte det monster som först mött mig där! Jippey!!! Lite rouge och plötlsigt såg jag levande ut!!

Så detta inlägg är en LOVSÅNG till Herrens stora kärlek till alla hans döttrar som inte föddes med perfekt hud, strålande ögon och utan mörka ringar under dem. En lovsång till sminket som räddar oss som vaknar som ofrivilliga monster men sedan kan lämna huset som Svanar!!!

Att göra mig fin så att t.o.m. jag kan tycka att jag ser söt ut hjälper mig att sätta på mig mitt "Glada Smärtfria Jag", min andra och något falska personlighet som jag använder mig av när jag egentligen inte alls vill lämna min säng, träffa folk eller vara trevlig... Då sminkar jag mig och plockar fram denna alternativa Linda som sköter den biten alldeles perfekt! Ofta är denna version av mig så pass övertygande trevlig och glad att ingen anar att MonsterLinda som inte vill träffa någon, som bara vill ligga kvar och stinka svett i min säng inte ens exsisterar! Jag är tacksam för denna sminkade version av mig som faktiskt klarar av det jag själv inte gör... att hon dessutom gör så att MonsterLinda mår bättre, blir gladare och känner sig nöjd med dagen trots allt det kostar på i smärta att få uppleva den!! Jag är glad att jag tog mig till kyrkan idag, att jag fick känna på anden där och över att jag fick ta sakramentet! Dessutom så var det besökare från Frölunda församling där som jag tycker VÄLDIGT mycket om vilket gjorde mig så otroligt mycket gladare! YAY!!
Hjälpföreningen framförde en psalm på sakramenstsmötet och jag har inte övat detta en enda gång men måste säga att vi lät som en änglakör! Så vackert!!! Och jag var en del av detta (fast Herren måste arbetat extra hårt på min stämma för jag kan oftast inte hitta rätt med en enda ton när jag sjunger själv!) vilket kändes andligt och djupt! Vi sjung "Kommen till Mig"

Nu har vi ätit mat, och mitt konstiga uktsinne pajjade det för mig totalt, söndagssteken gick inte att få ner av någon konstig hormonell anledning så jag åt ris och gurka och en tomat... Kommer garanterat krypa i skåpen om ca 20 minuter antar jag... känner hungern fortfarande i magen!!!

Så en Lovsång till Herren för sminkets kraft till att ge mig en sådan här dag som denna när jag egentligen inte hade klarat av det... inte utan Hans hjälp!