Jag känner att jag åker bergodalbana i humör och smärta. Jag har ont som vanligt (inget nytt där) och även om klådan börjat bli bättre så är den än dock kvar... gravid-hormonerna hjälper knappast till med att hålla humöret på topp och jag upplever att jag mår sämre och sämre inombords.
Hur ska jag rycka upp mig?? Hur ska jag känna glädjen MER än sorg, ilska, trötthet, smärta och uppgivenhet? Jag ber, men känner mig inte riktigt närvarande- det är så många tusen känslor och smärtor som sliter i mig att jag upplever mig väldigt disträ... Inte bra när man ber om hjälp... bättre att klara av att vara fokuserad då... I teorin funkar den tanken bra, men i verkligheten- not so much!
Jag försöker läsa, men jag kan inte fokusera alls, varken på bra skönlitteratur eller skrifterna. Läste min PV härom kvällen... det gav mycket, men jag kna inte hålla fast vid mina tankar - dom bara rinner iväg och jag skulle vilja ha lite bra tankeverksamhet någon stund per dag i alla fall. Inte bara vara som rinnande vatten i huvudet!
Lite insikter kom jag ju till ändå, min PV är väldigt stark och jag älskar att läsa den!!
Jag vill bli uppryckt, känna lugn och frid, bort med all oro och ångest... Några tips någon?
Om FK skulle kunna ge ett positivt besked skulle iaf ett ångestmoment tas bort...........
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar