lördag 12 september 2009

En artikel som gjorde mig eftertänksam & ledsen

Surfade runt lite och hittade en artikel i barometern som är typ en månad gammal. Artikeln handlar om en man som varit medlem i Jesu Kristi Kyrka i ca 13 år (tror jag det stod) men sedan valde att lämna kyrkan pga att... ja vad sa han egentligen? För att Mormons Bok var rättad över 3000 ggr? Grammatiska rättelser som inte ändrade meningens grundsats... och säkerligen en hel del annan antipropaganda som han tog till sig...

Jag undrar hur jag skulle reagera på att läsa "Antipropagandan" - dessa texter skrivna för att få folk bort från kyrkan. Skulle jag gå på dom, eller skulle jag hålla mig kvar? Skulle jag som denna man känna att han varit grundlurad i 13 år av sitt liv och lämna allt bakom mig för att sedan ivrigt förfölja, förlöjliga och trampa ner på det han tidigare trodde på? Hur skulle JAG göra?

Jag är ju fd katolik... jag lägger inte direkt någon som helst energi på att förfölja katoliker runt om i världen eller kastar skit på dom för att dom följer det dom följer... Nej, jag skulle nog inte ge mig på min fd kyrka utan se framåt och göra det bästa av det jag har här och nu.

Det är det som gör mig ledsen, mest ledsen med att läsa denna artikeln. Inte att han lämnar kyrkan, det är ju något som han och hans fru väljer och har all rätt i världen att välja... Fria Viljan ni vet... den som vi fick av Gud... Nej, det som gör mig ledsen är att han med sådan IVER gör allt för att smutskasta något han en gång trodde på. Att han med stor bitterhet jagar och hetsar upp andra till att jaga... Den biten förstår jag bara inte. Jag förstår mig inte på denna mannen. Men, jag har ingen aning om hur jag själv skulle reagera om jag var i hans skor, så vem är jag att ifrågasätta honom? I vilket fall som helst så blev jag ledsen av hans artikel... ledsen för hans skull. För de tydliga känslorna han har som lyser igenom, och för hur TYDLIGT han har missuppfattat kyrkans organisation.

Jag har aldrig någonsin känt att jag har blivit uppföljd efter några missade söndagar i kyrkan, att jag har blivit inkallad och förfrågad om jag varit borta ett tag. Jag har aldrig upplevt denna kontroll som han verkar se... Så udda! Jag har tillhört församlingar i Göteborg, Södertälje, Boston/Cambridge i USA och min nuvarande församling... och aldrig har jag känt detta han beskriver...

Jag har varit medlem sedan april 1995, jag har under dessa 14.5 åren bara känt mig hemma, till och med under min period i USA då jag inte kom till kyrkan alls på fleeeeera månader. Finns det fler mormoner som känner sig kontrollerade av sina ledare? Eller är detta ett undantag?

Jag älskar organisationen som vi har, hur vi alla finns till hands för varandra och hur vi kan stötta och hjälpa till vid behov, för ett sedan bli stöttade och få hjälp när vi själv behöver det....

Ja, detta var en intressant artikel, jag förstår den inte men jag tar den till mig och försöker fatta... det finns en man där ute som är sårad på något sätt pga saker han upplevt som medlem i vår kyrka... frågan är om han missförstått eller verkligen har vairt hårt kontrollerad och hårt hållen av sina lokala ledare.? Jag har svårt att föreställa mig de sistnämnda. Svårt, riktigt svårt!
Inte ens när jag bröt mot bud kände jag mig kontrollerad av mina ledare, jag kände bara deras omsorg och glädje när jag kom tillbaks igen... Ja ja, det är väl olika hur man tolkar saker och ting antar jag... Men jag är ledsen för denna mannens skull, skulle varit bättre om han med glädje kunde ta sig an sitt nya liv utan att se bakåt och ta med sig den smärtan till nuet... Jag ska be för honom!

2 kommentarer:

  1. Jag råkade hamna i hans blogg när jag sökte på bloggar av kyrkisar,och av kommentarerna han fick och det han svarade på dem,så kom det fram att han varit kvoumpresident ! så han var ju alltså en av de lokala ledarna, men han verkar ändå ha missförstått så mycket, trodde att hemlärarna skulle fråga ut familjer om hur ofta de läser mormons bok, hur ofta de bad osv osv.

    Nä jag känner inte alls igen mig i det han skriver, jag tycker att kyrkan bara är full av kärlek och frihet att välja, ändå skriver han att medlemmarna inte får ifrågasätta ledarnas beslut, det är ju tvärtom, vi är ju uppmanade att be om saker,och inte bara följa blint.

    Jag är glad att jag är med i JKK, mitt medlemskap har gett mig massor.

    SvaraRadera
  2. Oj oj, ja där ser man hur en och samma sak kan uppfattas olika av olika personer... fast du och jag verkar vara överens i alla fall Samara, tack för din kommentar!

    SvaraRadera