Nu har vi kommit hem igen efter en händelsefull dag på Sahlgrenska Sjukhuset. Alice har verkligen skött sig helt exemplariskt. Lugn, glad och nöjd. Hon fick något att dricka innan vi gick in till operationsrummet som gjorde henne något vimsig :) Sedan så lyckades dom inte sätta in någon kanyl i hennes händer... så dom fick söva henne med mask först för att sedan sätta dit en kanyl... och när hon skulle andas i masken och "blås upp ballongen" - hon var såååå söt. Edward och jag småfnissade och kände bara att wow vilken go tjej vi har. Sköterskorna och läkaren var helt otroliga och Alice var så lugn... När väl gasen sattes på i masken så tog det inte lång stund innan hon var borta. En kort kort stund så knöt det sig i magen och jag kände den där lilla rädslan som en förälder gör ibland... men jag var egentligen aldrig orolig eller så... Det var bra mycket mer rädsla när hon bara var en vecka gammal.... den operationen var tuff att sitta i väntrummet på. Dom hade ju så duktigt informerat om att spädbarn under 4 månader var en stor risk att söva pga att de lätt kunde sluta andas... I dag var det en helt annan känsla, Alice som är med, som kan säga vad hon tänker och som är söt, så söt.
Allt gick fort, och när hon vaknade var hon lite... "borta" men vaken... nu när vi kom hem så inser jag att stora delar av det som hände på uppvaket efter hon var vaken... det minns hon inte.
Hon och jag spenderade eftermiddagen ihopkurade på soffan hemma hos Murphy's (faster med familj) Hon har vart vimmelkantig och lite dåligt med balansen även sedan vi kom hem nu... Jag kom på henne med att hasa ner för trappan så som små små barn gör.... bra att hon är smart och känner att hon inte har kontroll som hon brukar...
Hon ska få vara hemma imorgon med. Vila upp sig.
Den 13 oktobe ska vi tillbaks, då är den första skalprotesen klar, utan öga på, den är genomskinlig... och om den blir så att den skaver så får hon bygga upp den så att den inte ligger mot hornhinnan- då kommer det se riktigt flummigt ut, för då blir det ju luft emellan.... Detta är en helt ny vetenskap och jag fattar itne ens hälften av allt som Marie (hon som gör ögonen) pratar om.... Hon är i alla fall en underbart god människa och hon tycker att Alice iris är så vacker. Hon ser oftast inte så vackra irisar, dom hon ska gömma är oftast rätt obefintliga eller helt skadade... Hon sa om och om igen att "hur ska jag kunna toppa detta? Hur ska jag kunna skapa ett öga som är precis lika fint?" Jag tror hon kommer lyckas alldeles utmärkt. Hon visade mig flera av ögonen hon gör som var inne i hennes verkstad... Hon är grymt duktig på det hon gör.
Jag tog några bildar från uppvaket... det hamnar väl en här sedan...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar