söndag 2 augusti 2009

Snart slutar jag!!

Sitter på jobbet och räknar ner minutrarna. Jag vill hem! Snart har det gått 12 hela lååånga timmar och jag har min extra arbetsdag avklarad. Den har itne vart långtråkig direkt men det är ju skönt att få komma hem... Det spöregnar och det kommer bli mysigt att bara kura ihop sig i sängen, lyssna på Twilight bok 1 och ta det lugnt en stund. Ja ska jag vara ärlig så har jag väl inte ett högt tempo just NU heller men att få vara hemma är ju det bättre alternativet ;)
___________________________________________________________
Har grubblat på framtiden igen. Idag fick jag reda på att en av de anställda här på detta stället ska säga upp sig, så jag komemr nog söka hans tjänst. Man vet jua tt det finns en lång kö av övertaliga inom kommunen som har företräde, men om man inte visar att man är intresserad så kan man ju knappast bli tillfrågad, eller hur? Det är långa långa tuffa pass här. 12 alternativt 24 eller 26 timmar är dom. Det finns ett mellanpass på 8 timmar också när det inte är semestertider också. MEN det positva med det är ju att man kan jobba heltid och få sin vecka klar på bara 2-3 pass... Hmmmmmmm Det lockar ju lite, måste jag säga. Tänk så gött att jobba av all tid på bara några dagar, sen är man ledig liksom. Nu får jag upp mina förhoppningar såklart, men jag vet ju att chansen är lika med noll- men det har det ju varit innan jag har fått vik och sånt också och ändå så har det löst sig... Vågar man hoppas på det denna gången också?Kan man ha sådan tur? Det skulle ju sitta bra om man kan utrycka det så :)
____________________________________________________________
Igårkväll skcikade min man kort från vad han och barnen gjorde, hur kul dom hade och hur vackert det är uppe i norra Sverige och min längtan till detta underbara landets vackraste ställe blommade upp. Usch vad jag också vill vara där. Där tillsammans med alla i familjen, alla svägerskor och barnens kusiner... alla sena kvällar med sol långt in på natten med brädspel, godis och fantastiskt sällskap. Jag saknar gemenskapen som vi får när vi kurar ihop oss allihopa i våra stugor, när barnen springer fritt i skogarna och bara lever livet.... Nästa år SKA jag med upp om det så kommer innebära katastrof ekonomiskt. Nu är det fleeeeera år sedan som jag fick njuta av Tärnaby på sommaren och varje år har jag fått se mina barn och min man åka iväg och bara ha det gott utan mig. Visst, jag ska inte ljuga, jag har njutit av att få vara ensam hemma i mitt hem. Att bara få vara sjääääääälv, vilket är något som jag verkligen njuter av- men familjen är ju ens själ och att få ha den uppe i Sveriges paradis är liksom grädde på moset... Jag säger bara nästa år, då ska jag komma med.... Så det så!!! Haahahahahaha
__________________________________________________________
Tillbkas till jobbet... jag har trivts väldigt bra här idag. Det är sådan skillnad från det stället som jag jobbat på under sommaren. Det är lugnare lunk här, brukare klarar sig i största del själva och man bistår dom med mat och sällskap till största del. Visst kan få hjärnan borttjatad under sina 12 timmar men det var faktiskt idag en välkommen skillnad från mitt andra ställe... Där "pratar" ingen direkt av de man tar hand om så jag har verkligen haft kul idag med att prata och konversera... fast i det långa loppet kan man ju nog tycka det är gott att bara ha "tysta" brukare att göra med. Är det någon som fattar vad jag menar? Jag tog med mig en till affären och köpte ägg, det var riktigt mysigt - XXX var så entusiastisk och så öppen och glad i mig på något sätt. XXX verkade uppskatta mig och då blir man ju extra varm om hjärtat. Att känna sig uppskattad gör ju så att man får kraft och energi till att ge ännu mer... där är ju skillnaden frånmitt andra jobb. Där kan man slita sig själv i bitar och ändå känns det som ingen ser eller tackar mig för något... Ja alltså, vissta arbetskamrater är ju som GULD medans andra är sådana som man jobbar med och inget mer. Det finns speciellt en tjej från det stället jag sommarjobbar på som jag kommit nära. Henne gillar jag skarpt och jag hoppas att vi kommer hålla kontakten även efter allt detta. Tänk hur man kan träffa fantastiska männikskor på oväntade ställen!
Nej, nu slutar jag om 10 minuter så jag ska väl packa ihop mig :) Vi ses där hemma!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar